När allt bara klibbar

Att gå och lämna en hyrfilm såhär dags var styrkeprovet. Ansiktet är blankt och kläderna klibbar mot kroppen efter ungefär 90 trappsteg. Det är varmt ute - hett rentav - och det måste vara sommar, en gång för alla, nu? Hur som helst var Lucky Number Slevin inte speciellt bra. Eller var den? Kanske. Kanske är jag bara trött, kanske är jag bara nervös och tankspridd. För imorgon måste jag ringa igen. Läraren hemma i Sverige svarade inte idag och jag skickade därför ett mail och frågade när hon var anträffbar. Ett sammanbitet (hur det nu kan vara det i skrift?) svar fick jag, att hon inte har några telefontider men däremot studenttider. Och har jag lust att ringa då får jag bestämt titta bland tidigare massutskick för att se när dessa tider är. Kostar det att vara lite hjälpsam, TROTS att man inte har studenttid och en student kanske inte ens har kvar föregående veckas mail? Nåja, nu vet jag i alla fall att det är som vanligt i Jönne.