Den som ger sig

Tidigaste delen av dagen spenderade jag i telefonkö. Men skam den som ger sig! Efter några timmar fick jag tag på läraren jag behövde prata med. Hon var ovanligt tillmötesgående och förstående vilket kändes otroligt skönt. Hon verkade chockad över en del saker jag sa och hade inga som helst problem med att jag hoppar av de kurser jag fruktar mest ( - hallå?! De ligger inte ens inom mitt ämnesområde!). Och hon hade LÖSNINGAR! Ni, mina vänner, kan inte ana hur stor stenen var som lättade. SÅ, idag avslutar jag dagen med att kasta in handduken - vilket betyder att jag mailar gruppen (en av de mest otrevliga och icke-tillmötesgående som finns!) och meddelar att jag inte tänker vara kvar i kursen/gruppen samt att jag sammanställer de poäng jag kommer att sakna. Nu i efterhand, när jag inte längre svär över att vi hastigt och lustigt var tvungna att gå till Bürgeramt och jag trillade(?) och skrapade upp min underarm, inser jag att det varit bästa dagen på länge!