Back to basics
Tröttheten fullständigt sköljer över mig, jag vet inte vad det är? Jag börjar ana lite vad mamma menar. Är det intrycken? Staden? Eller har jag dragit på mig något? Hur som helst så tog Marcus och jag U-bahn till Tierpark för att titta på min skola - vilket var en chock. Johan menar att vi bor i djupaste öst, men min skola och området den ligger i måste vara så mycket öst det kan vara. För det första tror jag inte att vi såg en endaste ledtråd på utsidan av huset att det var Fachhochschule für Technik und Wirtschaft (FHTW) och för det andra var miljön utanför den mest oinspirerande jag har sett. Fasaden var grå och inget fanns i fönstrena. Skolan var helt öde förutom att en man var där och fyllde på godisautomater, allt var grått förutom ett par affischer med reklam om någon studentförening eller liknande. Det liknade mer en ruffig högstadieskola och i jämförelse med Silent Hill, är igenkedjade dörrar och monster det enda som saknas. MEN, det kommer säkert bli bra. Bara jag lär mig tyska, bara jag får några kompisar, bara det finns en mysig caféteria, bara det blir grönt om sommaren, bara bara BARA..! Seriöst, det kommer säkert att bli skitbra. Men tysken jag fikade med i Jönköping kanske hade lite rätt ändå; "Du kommer att få en chock när du ser byggnaden. Speciellt när du är van vid HLK". Jo, jag tackar.
Efter att chocken hade lagt sig åkte vi till väst för att få lite syre till lungorna. Gick till bokaffären och läste lite böcker och gick vidare till KaDeWe som tydligen fyller 100 år idag vilket förklarar alla människor.
För ett tag sen ringde mormor på Skype. Hon är den bästa att prata med ibland. Skickar några tankar till alla släktingar där hemma; Välkomna att hälsa på i vår, ni är saknade!
Efter att chocken hade lagt sig åkte vi till väst för att få lite syre till lungorna. Gick till bokaffären och läste lite böcker och gick vidare till KaDeWe som tydligen fyller 100 år idag vilket förklarar alla människor.
För ett tag sen ringde mormor på Skype. Hon är den bästa att prata med ibland. Skickar några tankar till alla släktingar där hemma; Välkomna att hälsa på i vår, ni är saknade!
1 kommentarer:
ja, hur är det med din mamma nu egentligen? hur gick allt?
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida